Kognitiv beteendeterapi (KBT).

KBT innefattar både kognitiv terapi och beteendeterapi och innebär att man arbetar med att förändra tankar, känslor och handlingsmönster som inte är välfungerande och därför leder till psykiskt lidande. Användningen av KBT är inte begränsad till någon speciell målgrupp utan kan ges till individer, par och grupper för olika problem hos vuxna och unga. Oavsett vilket problem som behandlas kännetecknas KBT av ett strukturerat, aktivt och insiktsbefrämjande upplägg och ett undersökande samarbete mellan terapeut och klient som är mer inriktad på nuet och på framtiden än på det förflutna. Klienten informeras om arbetssättet och sedan kartlägger man med bl a beteendeanalys och funktionell analys vad som utöser problem och gör att de kvarstår. En behandlingsplan utformas och utvärderas under arbetets gång. Hemuppgifter för att testa och följa upp nya förhållningssätt är en viktig del av behandlingen. Syftet är att ersätta de tankar, känslor och beteenden som man antar skapar psykologiska problem med mer funktionella och därmed minska symtom samt förebygga att de återkommer. 

KBT grundas på inlärningsteori som handlar om hur mänskliga beteenden formas i samspel med miljön samt kognitiv teori som tar fasta på hur tankar påverkar känslor och beteenden. Ett centralt antagande är att tankar, känslor och beteenden ömsesidigt styr och påverkar varandra. Exempelvis kan negativa tankar som ”jag är värdelös” bidra till nedstämdhet och beteenden som att dra sig undan och bli passiv, så förändringar av tankemönster kan ge känslomässiga förändringar och beteendeförändringar och vice versa. KBT inriktas på att förändra de tankemönster och beteenden som håller kvar och förvärrar problem.

Som exempel på några vanliga tekniker i KBT kan nämnas kommunikationsträning, psykoedukation, mål utifrån värderingar och hemuppgifter (för att engagera klienten), problemlösning, tillämpad avslappning, beteendeaktivering, beteendeexperiment, exponering, rollspel, känsloreglering, kognitiva tekniker, livsregler och schemabearbetning, medveten närvaro, acceptans, validering och självvalidering (för att skapa förändringar) samt arbete med att förebygga och hantera motgångar och vidmakthålla framsteg (för att främja fortsatta framsteg). Vid behov kan anhöriga involveras i KBT-behandlingen. 

Gällande omfattning och intensitet ges KBT ofta vid ett tillfälle per vecka under 5-20 veckor. Vid varje session följer man en på förhand bestämd arbetsplan, en agenda. Syftet med denna är att ge samtalet struktur och befrämja ett strukturerat sätt att tänka och resonera kring problem. Ofta antecknar både terapeut och klient/-er under sessionen. 

KBT graderas högt i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende respektive vård vid depression och ångestsyndrom. Forskning har visat att KBT är en effektiv behandling som kan avhjälpa symtom vid beroende- och anhörigproblematik, motivationsproblem, nedstämdhet, depression, panikångest, social ångest, generaliserat ångestsyndrom (GAD), specifika fobier, trauman, tvångssyndrom, oro, osäkerhet, stress, sömnproblem, smärtproblem, utmattning, sorg eller annan kris, relationsproblem, kommunikationssvårigheter, konflikter, svårigheter att kontrollera känslor och impulser, arbetsrelaterade problem, prestationsångest, kontrollbehov, sviktande självkänsla eller självförtroende, ätstörningar, självskadebeteenden och självmedicinering med shopping, träning, mat, sex, läkemedel, alkohol och andra droger, sex, tv-serier eller spel mot dåligt mående och/eller tristess m m.